Filipgårdens Dreverkennel: Utedagen under påsklovet

Under förra veckan var friskolan stängt för påsklov. Det innebär att alla våra ungdomar som inte har permission ska ha någon form av vettig syssla. Jag förberedde för kennelns del en utedag där temat var viltspårträning och matlagning över öppen eld. Det är kul att se hur "asfaltens barn" agerar i okänd miljö. En sådan enkel sak som att klä sig på rätt sätt var nog så svår för flera av dem. Som gammal officer vet jag att det gäller att ta med förstärkningsplagg för att alla skall överleva och få behållning av dagen men det var begränsat med extra utrustning i packningen. Alla har tillgång till utmärkta fritidskläder men tuffingarna tror ändå att de skall klara sig med T-shirt och "gympadojjor" i skogsterräng.

Hur som helst så skulle Filipgårdens valpar för första gången tränas i viltspårning. Vi blodade två spår per hund, en raksträcka på ca 10 m samt en lite längre med vinkel. Arbetet kom snabbt igång på tre täter med vuxna som handledare.

Jag, Henrik och Stefan försöker hålla ordning på ungdomar, hundar och all materiel. Vi hade också god hjälp av Cindy, Annelie och Mikaela för att få allt att flyta på.

Starsnitsel kommer på plats

och blodningen är i full gång

Efter blodningen koncentrerade vi all kraft till grillmomentet. Inte helt enkelt att ta ansvar för sin egen kotlett och få den genomgrillad men alla gjorde ett försök. Korven som fanns med var betydligt enklare att fixa till. Jag såg till och med någon som slank ner rå!

Var är den utlovade maten, vi är hungriga!

Maten kom fram och grillningen är igång

Den som väntar på något gott, väntar alldeles.................

Efter lunchen visade jag hur spårsele och spårlina skall monteras och användas. Filipgårdens Ondra fick vara exempelhund och ungdomarna kunde då följa Ondra från start till spårslut. Spåret var ca 15 m långt. Ondra behövde massor av stöd för att våga följa löpan. Många främmande dofter och tät skog störde henne men hon löste uppgiften och visade stolthet när hon väl kunde finna viltdelen som var en hjortklöv.

Filipgårdens Ozzy var en tuffing som utan vidare tog an spåren och utan några som helst problem hittade sina viltdelar. Ozzy visade goda förutsättningar för att bli en bra spårhund redan vid första försöket.

Filipgårdens Omelia hade likt sin syster problem med den läskiga skogen. Hon behövde tid för att lösa sina uppgifter men var oerhört stolt när väl klöven var infångad.